Forskning, Nyheter

Cancerstiftelsen delar ut drygt 7 miljoner euro i stipendier för cancerforskning

Cancerstiftelsen har i år delat ut en rekordhög summa på 7,35 miljoner euro i form av stipendier för cancerforskning. Storstipendiet beviljades för ett forskningsprojekt som ska ta fram individanpassade immunologiska behandlingar mot blodcancer. Dessutom beviljade Cancerstiftelsen flera treåriga forskningsbidrag för forskning kring olika cancersjukdomar och grundforskning om cancer.

Till Cancerstiftelsens utlysning som stängde den 24 augusti inlämnades sammanlagt 231 ansökningar om finansiering. Bland dessa fanns 162 ansökningar om forskningsstipendium och bland stipendieansökningarna elva ansökningar om Cancerstiftelsens storstipendium. 44 procent av ansökningarna gällde klinisk cancerforskning, dvs. forskning som är inriktad på patienter. Antalet ansökningar, i synnerhet om doktorandstipendier, nådde åter upp till nivån före coronapandemin.

Med de donationer som årligen kommer in stöder Cancerstiftelsen ett mångsidigt urval av forskningsprojekt kring cancer. Största delen av finansieringen, ungefär en tredjedel av det totala beloppet, gick även i år till forskning som inte har koppling till någon särskild typ av cancer. I år beviljades också mycket finansiering för forskning om prostatacancer, bröst-, tarm- och äggstockscancer.

De treåriga storstipendiet på 450 000 euro beviljades till professor Satu Mustjoki (Helsingfors universitet) för ett forskningsprojekt som ska undersöka individanpassade behandlingar mot blodcancer (Kohti yksilöllisiä immunologisa hoitoja verisyövissä). I projektet ska man utforska nya immunologiska behandlingar mot olika typer av blodcancer med dålig prognos. Dessa leukemier kan inte behandlas ens med nya immunologiska metoder, utan de lyckas undvika kroppens försvarssystem.

Mustjokis forskningsgrupp och samarbetspartner har som mål att utreda de mekanismer som gör att elakartade blodceller kan lura immunförsvaret och bli resistenta mot behandling. Inom ramen för projektet söker man också nya läkemedelskombinationer som tillsammans med immunbehandling kan förstöra cancerceller. Målet är att öka förståelsen om cancersjukdomars immunologi på molekylär nivå och utveckla individanpassad immunbehandling mot blodcancer. Läs vidare om Satu Mustjokis forskning här.

Stipendier också till andra framstående forskningsprojekt:

Treårigt forskningsstipendium på 300 000 euro till professor i beräkningsbiomedicin Merja Heinäniemi (Östra Finlands universitet) för ett projekt som ska undersöka ämnesomsättningens och signaleringens roll vid läkemedelsresistent leukemi hos barn (Aineenvaihdunnan ja signaloinnin kytkennät solutilaan lääkeresistentissä lasten leukemiassa). Läs mer om forskningen här.

Treårigt forskningsstipendium på 300 000 euro till professor och överläkare Olli Carpen (Helsingfors universitet) för ett projekt som ska undersöka faktorer som påverkar utvecklingen av äggstockscancer (Munasarjasyövän käyttäytymistä määrittävät tekijät – uutta tietoa digitaalista patologiaa, koneoppimista ja spatiaalitranskriptomiikkaa yhdistämällä). Läs mer om forskningen här.

Forskningsbidrag på 60 000 euro till professor Peeter Karihtala (HUS) för ett projekt som ska undersöka konditionsträningens betydelse vid behandling av bröstcancer (Kuntoharjoittelun merkitys rintasyövän neoadjuvanttihoidon vasteen parantamisessa: satunnaistettu NeoACT-tutkimus). Läs mer om forskningen här.

Fler mångåriga forskningsbidrag än tidigare

Liksom tidigare år visar årets ansökningar på tre stora och växande forskningstrender: immunologiska cancerbehandlingar som aktiverar kroppens eget försvarssystem, cancerbehandlingar som anpassas individuellt med hjälp av modern diagnostik samt utnyttjandet av artificiell intelligens, särskilt vid noggrannare klassificering av cancer.

– Resultaten av alla dessa forskningslinjer håller snabbt på att integreras i vårdpraxis och kommer redan inom den närmaste framtiden att gagna personer som insjuknat i cancer, säger Cancerstiftelsens forskningsdirektör Jarmo Wahlfors. Han gläder sig också över det rekordhöga stipendiebeloppet, som gjorde att Cancerstiftelsen i allt högre grad kunde bevilja mångårig finansiering.

– Långsiktig finansiering minskar forskarnas arbetsbörda vad gäller ansökan om finansiering och gör att forskarna kan koncentrera sig på sina forskningsprojekt. Cancer besegras genom forskning, inte genom att skriva finansieringsansökningar, konstaterar Wahlfors.

Höstens stipendier gick till 93 forskare eller forskargrupper

Under år 2022 har Cancerstiftelsen stött forskningen med ett stipendiebelopp på 7,35 miljoner euro. Forsknings- och doktorandstipendier beviljades till 93 forskare eller forskargrupper, sammanlagt 7 350 000 euro.

Text: Carita Päivänen
Översättning: Christina Skogster
Bilder:
Satu Mustjoki, foto: Mikko Hinkkanen/HUS
Olli Carpen, foto: HU/Linda Tammisto
Merja Heinäniemi, foto: ÖFU/Kommunikationen
Peeter Karihtala, foto: Maarit Kytöharju


Läste du redan?

Cancerstiftelsens forskningsstipendier 2022: Blodcancer är en sällsynt sjukdom. Akut leukemi påträffas i cirka 250–300 fall per år i Finland. Sjukdomar blir mer allmänna vid stigande ålder. Därför kommer även antalet blodcancerfall att öka när befolkningen åldras. Satu Mustjokis forskningsgrupp har som mål att hitta effektivare behandlingar för blodcancer. Läs mer om forskningen och de resultat som förväntas.

Cancerstiftelsens forskningsstipendier 2022: Merja Heinäniemi vill med sin forskningsgrupp förbättra läkemedelesbehandligarna för leukemi hos barn samt identifieringen av sådana patienter som löper risk för återfall i cancer. Läs mer om forskningens mål.

Cancerstiftelsens forskningsstipendier 2022: Olli Carpens forskning har som mål att utvekla användning av artificiell intelligens vid diagnostisering av äggstockscancer. Läs mer om hur AI kan uttnyttjas inom cancerforskning.

Cancerstiftelsens forskningsstipendier 2022: Bidrar konditionsträning till att bröstcancerbehandlingarna blir effektivare? Till denna fråga söker Peeter Karihtala med forskningsgrupp svar på med hjälp av Cancerstiftelsens forskningsstipendie. Av studien förväntas att den i bästa fall kan ändra på behandlingsrekommendationerna för bröstcancer avsevärt. Läs mer om studiens syfte.