Effektivare behandlingar mot blodcancer som målsättning

Blodcancer är en sällsynt sjukdom. Akut leukemi påträffas i cirka 250–300 fall per år i Finland. Sjukdomar blir mer allmänna vid stigande ålder. Därför kommer även antalet blodcancerfall att öka när befolkningen åldras.

– Flera blodcancersjukdomar har, beroende på undertyp, fortfarande en mycket dålig prognos, och det finns inga behandlingar som botar patienten. Vid sidan om cytostatika har det numera kommit behandlingar som är särskilt inriktade på cancercellerna. Effekten av dessa behandlingar i fråga om blodcancer är ofta kortvarig, eftersom cancercellerna kan bli motståndskraftiga mot behandlingarna, berättar professor Satu Mustjoki från Helsingfors universitet.

Mustjokis forskargrupp har fått finansiering för tre års tid av Cancerstiftelsen för ett projekt om individuella immunologiska behandlingar vid blodcancer (på finska: ”Kohti yksilöllisiä immunologisia hoitoja verisyövissä”). Syftet med denna studie är att utreda mekanismerna med hjälp av vilka de blodceller som har blivit elakartade undviker immunförsvaret och blir motståndskraftiga mot behandlingar. Inom ramen för projektet letar man också efter nya läkemedelskombinationer som tillsammans med immunbehandlingar syftar till att förstöra cancerceller.

Kroppens immunförsvar hanteras bland annat av människans egna T-celler, som kan identifiera och förstöra cancerceller. T-celler har en form av gas- och bromspedaler som syftar till att snabba på eller trappa ner cellernas aktivitet.

– Genom att aktivera människans immunsystem så att vi hindrar T-cellerna från att använda gaspedalen har vi fått goda resultat vid behandling av exempelvis melanom eller lungcancer. Cancercellerna kan då inte utveckla sin motståndskraft på samma sätt, och en del av patienterna blir rentav fullt återställda, berättar Mustjoki.

I denna studie försöker vi utreda orsaken till varför behandlingarna av olika blodcancerformer tills vidare har fungerat ganska dåligt. Målsättningen är att vi ska lära oss förstå varför de immunologiska cellernas aktivitet är annorlunda hos blodcancerpatienter. Kanske blodcancercellerna också är annorlunda och kan gömma sig bättre för de immunologiska cellerna.

Forskaren som detektiv

Leukemi omfattar flera olika undertyper. Samtliga av dem har sina egna karakteristiska cancerceller. För varje undertyp borde man hitta precis rätt typ av läkemedelsbehandling. För forskaren är detta en slags detektivarbete.

De nya metoderna ger forskarna möjlighet att kamma igenom alla gener i genomet samtidigt. I blodcancerceller kan man bit för bit dämpa ner 20 000 gener i taget och se om de dör under påverkan av NK-celler, eller så kallade naturliga mördarceller.

– Vid tester kring läkemedelskänslighet använder vi oss av tablettkartor där det finns sammanlagt över 500 cancerläkemedel som redan godkänts eller som används experimentellt. Vi utreder deras effekt på de immunologiska cellernas aktivitet. På detta sätt kan vi hitta nya kombinationsbehandlingar som förbättrar de immunologiska behandlingarna. Å andra sidan är det viktigt att också hitta de läkemedel som blockerar de immunologiska cellernas aktivitet, påpekar Mustjoki.

I Finland förhåller vi oss särskilt positivt till forskning och det har varit enkelt att rekrytera patienter för olika studier. Det är viktigt för både forskare och patienter att man lyckas behålla förtroendet.

– Under tio års tid har vi samlat en stor uppsättning prover i Finlands hematologiska register och biobank. Här finns blodprover och benmärgsprover från patienter. Patienterna anser att forskningen är värdefull och ger gärna prover för forskningsändamål. Även om det kanske inte gagnar dem själva, anser de att det är viktigt att framtida patienter får hjälp.

Långsiktig finansiering

Cancerstiftelsen har finansierat professor Satu Mustjokis forskargrupp i flera år. Den betydande finansiering som forskargruppen nu fick underlättar planeringsarbetet för forskningen. Finansiering som beviljas av stiftelser har fått en allt viktigare ställning i takt med att finansieringen som beviljas av staten har minskat.

– Det är särskilt viktigt att denna typ av forskning möjliggörs. Min grupp har forskat i 15 års tid. I takt med att riktade behandlingar blivit mer avancerade, har behandlingen av cancerpatienter utvecklats enormt, och i vissa fall har patienten tillfrisknat helt och hållet. Nu riktas vårt intresse mot immunologiska behandlingar. Jag tror starkt på att immunologiska behandlingar i framtiden kommer att få allt bättre behandlingssvar och då kommer vi att få en bättre uppfattning om hur behandlingarna kan användas.

Vid uppkomsten av cancer har levnadsvanor och livsmiljö en stor inverkan, men även åldern är en betydande faktor.

– Under de senaste åren har vi lärt oss förstå att genetiska förändringar ökar med åldern. När människan åldras, försvagas också effekten av kroppens eget immunförsvar. Därför kan immunsystemet inte bli av med enstaka cancerceller. Cancer är en folksjukdom som blir allt vanligare. Som forskare är det verkligen motiverande att göra forskning som människorna kan ha nytta av och som ger patienterna goda behandlingar, konstaterar Mustjoki.

Text: Arja-Leena Paavola

Översättning: Christina Skogster