Forskargrupp undersöker hur prostatacancer blir mer elakartad

En forskningsgrupp för beräkningsbiologi vid Tammerfors universitet, ledd av professor Matti Nykter, har beviljats finansiering av Cancerstiftelsen för ett treårigt forskningsprojekt där man ska undersöka ändringar i genregleringen vid prostatacancer. Stipendiesumman är 450 000 euro.

Nykters grupp vid Tammerfors universitet ska utreda cancermekanismer på molekylär nivå.

— Syftet med vårt projekt är att förstå hur genetiska förändringar som uppstår när prostatacancer framskrider påverkar cancercellerna. Genetiska förändringar påverkar genuttrycket genom genreglering. Genom att känna till förändringarna i genregleringen kan vi ännu noggrannare förstå cancercellernas funktion och i framtiden eventuellt förhindra att prostatacancer framskrider till kastrationsresistent prostatacancer, berättar professor Matti Nykter.

Den första behandlingen av avancerad prostatacancer är oftast kastrering, antingen på kirurgisk väg eller med hjälp av medicin. Kastreringen har i allmänhet en god effekt, men cancern framskrider trots allt förr eller senare.

— Genom vår forskning försöker vi förstå varför prostatacancer förvärras, konstaterar Nykter.

Nya epigenetiska läkemedel vars effekt direkt riktar sig till faktorer som medför förändringar i genregleringen är för närvarande föremål för aktiv forskning inom läkemedelsindustrin. Epigenetiska läkemedel påverkar regleringen av genuttrycket t.ex. genom att återställa de förändringar som skett tidigare under utvecklingens gång.

— Den största begränsningen är att man ännu inte vet exakt vilka epigenetiska läkemedel som fungerar och varför. Den här forskningen kan ge ny information om detta, förklarar Nykter.

Mer detaljerade iakttagelser

Genom avancerad mätteknik kan man producera enorma mängder data och därigenom blir det möjligt att mer detaljerat upptäcka förändringar. Med nuvarande teknik kan man kartlägga genomet, arvsmassan, hos patientens tumör ända ner på enskilda cellers nivå. Genom att kombinera mätdata t.ex. om genetiska förändringar och genuttrycket försöker man förstå hur patientens tumör har utvecklats och vilka faktorer som ökar tumörrisken det finns i genomet.

I en färsk studie har forskare i Nykters grupp identifierat en grupp behandlingsresistenta celler genom att studera genuttrycket och genreglerande områden i DNA på cellnivå. Genom att analysera omfattande mätdata märkte forskarna att dessa celler fanns i undersökningsproven redan före samt också efter behandlingen. Genom att analysera genuttrycket hos behandlingsresistenta cellers gener kunde man förutse patientens vårdresultat.

— Tack vare de nyaste forskningsmetoderna och avancerad dataanalys kan vi analysera utvecklingen av behandlingsresistens noggrannare än vad som tidigare varit möjligt.

Forskningsgruppen utnyttjar laboratoriearbete tillsammans med beräkningsbiologi för att förstå förändringar i genregleringen. Proven har samlats in från prostatacancerpatienter vid Tammerfors universitetssjukhus. Också undersökningens data och mätningar har producerats i Tammerfors.

Matti Nykter är ursprungligen diplomingenjör i informationsteknik, men har arbetat som cancerforskare under nästan hela sin karriär. För närvarande är han tjänstledig från tjänsten som professor i bioinformatik och anställd som forskarprofessor vid Nationella cancercentret FICAN till utgången av 2023.

—Under min studietid var beräkningsbiologi en ny grej, och jag blev intresserad av området. När jag var anställd som postdoktor i USA fick jag en chans att bilda internationella nätverk, och då började cancerforskningen verkligen intressera mig. Forskarna vid Tammerfors universitets forskningscentrum för prostatacancer bedrev forskning i toppklass, vilket slutligen lockade till sig.

Pusselbitarna på plats

Nykter har aktivt deltagit i internationella forskningsprojekt. Under de senaste tio åren har stora internationella konsortier producerat enorma mängder information om förändringar i cancerceller; de har kartlagt bitarna av ett pussel så att säga.

— Nu är målet att få pusselbitarna på plats och utreda hur olika faktorer tillsammans driver cancer och vilka faktorer som påverkar cancerns framfart.

Om forskningen får fortsätta, vad kan vi vänta oss om 10 eller 20 år?

— Jag tror att vi genom forskningen allt noggrannare förstår vad som händer i cancerceller och att vi allt mer systematiskt kan behandla sjukdomen. Kanske kan vi systematiskt ingripa i cancersjukdomens utveckling redan i ett tidigt skede och förhindra uppkomsten av aggressiv cancer. Finansieringen från Cancerstiftelsen är mycket viktig i detta sammanhang. Med tanke på forskningsarbetet spelar finansieringen en avgörande roll och med hjälp av finansieringen kan vi driva forskningen framåt. I Finland är Cancerstiftelsen allmänt taget den aktör som möjliggör långsiktig forskning, konstaterar Nykter.

Text: Arja-Leena Paavola
Bild: Jonne Renvall