Nya behandlingar mot lymfom under utveckling

Sirpa Leppä är överläkare vid HUS Cancercentrum och professor i cancersjukdomar vid Helsingfors universitet. Leppäs forskargrupp beviljades ett treårsbidrag från Cancerstiftelsen (450 000 euro) för forskning om optimal behandling av B-cellslymfom.

Forskningsprojektet syftar till att utveckla diagnostiken av snabbväxande lymfom och ta fram bättre behandlingar med hjälp av molekylärmedicin och randomiserad klinisk prövning.

— Ett viktigt delområde i forskningen är att kartlägga för lymfom typiska genetiska fel genom flytande biopsi. Från cancerceller frigörs DNA och dess mängd kan mätas med ett blodprov. Flytande biopsi möjliggör också en noggrannare undersökning av cancermutationer än tidigare. I praktiken ger den information som fås genom flytande biopsi möjlighet att följa vården noggrannare än med nuvarande avbildningsmetoder, såsom datortomografi, förklarar Leppä.

Ett annat mål för projektet är att utveckla verktyg som baserar sig på flytande biopsi för att styra vårdbesluten och underlätta uppföljningen av cancer. De biverkningar som behandlingarna orsakar och patienternas livskvalitet följs upp med hjälp av elektronisk egenrapportering. Biverkningar kan vara till exempel uppkomst av ny cancer eller skadliga effekter på hjärtat. Hos unga människor i sin tur kan behandlingarna leda till infertilitet.

— Genom att mildra behandlingarna kan vi undvika otrevliga biverkningar, om vi vet för vilka patienter en mildare behandling räcker. Det kan utredas med ett blodprov, genom vilket man mäter mängden DNA som frigörs från cancercellerna. Om det finns mycket DNA från tumörcellerna i cirkulationen är det känt att det tyder på en sämre prognos och därför krävs hårdare behandling. Idén är alltså att med hjälp av flytande biopsi skräddarsy den bästa möjliga vården för patienten, berättar Leppä.

Nya läkemedel finns

Behandlingarna har utvecklats enormt under en kort tid. Nya läkemedel har utvecklats uttryckligen för snabbväxande lymfom. En ny läkemedelsform är cellterapi, CAR-T-cellterapi. Denna cellterapi är ett fungerande alternativ framför allt för behandling av snabbväxande B-cellslymfom och akut lymfatisk leukemi av B-cellsursprung hos barn och ungdomar, där traditionella behandlingar med cytostatika inte fungerar. CAR-T-behandling är personlig och immunförsvarsaktiverande, s.k. precisionsbehandling av cancer.

— Metoden går ut på att man samlar immunförsvarets celler av patienten. Till lymfocyterna överförs en gentråd som hjälper dem att mer effektivt identifiera den struktur som finns på cancercellens yta. De omprogrammerade cellerna ges sedan tillbaka till patienten genom injektion. Den andra behandlingsformen grundar sig på samma idé. Den består av en antikropp som samtidigt identifierar ytstrukturerna hos både lymfocyten och cancercellen och på så sätt aktiverar patientens eget försvarssystem för att effektivisera cancerbehandlingen.

Forskningen inom området fokuseras just på att utveckla läkemedel som aktiverar patientens eget försvarssystem och som bättre identifierar cancerceller. Enligt Leppä är CAR-T-cellterapi ett viktigt steg framåt i behandlingen av lymfom, dvs. patienterna kan botas med behandlingar i en situation där andra behandlingar har visat sig vara ineffektiva.

—Inom lymfombehandlingar pågår just nu en omvandlingsperiod. Nya läkemedel håller på att utvecklas, även diagnostiken; flytande biopsi är ett bra exempel. Vi är särskilt intresserade av att kunna se till att läkemedelsbehandlingarna riktas rätt och att patienten inte ges onödigt hårda behandlingar, påpekar Leppä.

För närvarande är en stor utmaning i forskardrivna undersökningar att få nya läkemedel i bruk.

— Inom forskarstyrd forskning strävar man efter att rikta läkemedlen till dem som drar nytta av dem och på motsvarande sätt undvika onödiga behandlingar. Vi strävar efter att samarbeta med läkemedelsfabrikerna. Vi kan dock till exempel mildra vården utan läkemedelsindustrins ställningstagande. Det är också viktigt att undersöka patientprov medan behandlingar och uppföljning pågår samt ifall sjukdomen återkommer.

Fascinerande molekylärbiologi

Professor Sirpa Leppä har forskat kring cancer sedan studietiden då hon blev intresserad av cancerforskning och molekylärbiologi.

—Att kombinera molekylärbiologi och cancervård blev ett naturligt forskningsområde för mig; mitt mål är att genom det lära mig mer om dessa sjukdomar. Cancer- och molekylärbiologi är fascinerande. Det är intressant att undersöka hur cellerna fungerar och vad som har gått fel när cancer uppstår. Det är särskilt trevligt att få utveckla cancerbehandlingar, vårda patienter och se hur behandlingarna kan hjälpa dem, berättar Leppä.

Leppäs forskningsprojekt koncentreras på patienter med snabbväxande lymfom som löper stor risk för återinsjuknande i cancer. Patienterna delas in i två grupper, varav den ena behandlas med flytande biopsi och den andra med standardbehandling.

— Det finns skillnader i hur snabbt lymfom växer, men ofta har lymfomet redan spridits i diagnosskedet. Den snabba tillväxten kan i värsta fall innebära att varje cancercell håller på att dela sig, och utan behandlingar dör patienten inom ett halvt år. Finansieringen från Cancerstiftelsen gör att vi kan inleda vår kliniska läkemedelsprövning.

Om forskningen får fortsätta, vad kan vi vänta oss om 10 eller 20 år?

— Jag tror att allt fler cancerpatienter kommer att kunna botas. Det kan också förväntas att vi kan bidra till att färre biverkningar uppstår till följd av behandlingarna. Det är viktigt med tanke på patienternas livskvalitet, konstaterar Leppä.

Text: Arja-Leena Paavola
Bild: Eeva Anundi