Bidrar konditionsträning till att bröstcancerbehandlingarna blir effektivare?

En fysiskt aktiv livsstil är en betydande faktor vid förebyggande av cancer. I tidigare studier har man dessutom fått hänvisningar om att cancerbehandlingar kan effektiviseras genom motion.

– Tidigare studier är kopplade till vissa osäkerhetsfaktorer, eftersom personer som rör på sig mycket lever sunt även i övrigt, och eftersom andra faktorers inverkan inte har kunnat särskiljas i studier på människor. Utifrån epidemiologiska studier vet man emellertid att fysisk aktivitet förbättrar prognosen för bröstcancer med rentav 20–30 procent. Även i djurförsök har man upprepade gånger kunnat påvisa att motion effektivt bromsar upp tumörernas tillväxt jämfört med om patienten får enbart sedvanlig cancerbehandling, konstaterar forskningschef och professor Peeter Karihtala från Helsingfors universitet och HUS Cancercentrum i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Karihtala har fått finansiering från Cancerstiftelsen till ett belopp på 60 000 euro för ett projekt med en randomiserad NeoACT-studie som syftar till att utröna betydelsen av konditionsträning för att förbättra behandlingssvaret vid neoadjuvantbehandling (finska: ”Kuntoharjoittelun merkitys rintasyövän neoadjuvanttihoidon vasteen parantamisessa: satunnaistettu NeoACT-tutkimus”). Det här är den första randomiserade studien inom just detta forskningsområde. I bästa fall kan den här studien ändra behandlingsrekommendationerna för bröstcancer avsevärt.

Bland finländare diagnostiseras största delen av de nya bröstcancerfallen i ett tidigt skede, vilket innebär att cancern inte ännu har metastaserat på annat håll i kroppen. Därför är prognosen för bröstcancer faktiskt god hos oss. 90 procent av patienterna är fortfarande vid liv fem år efter att de har fått sin diagnos. Hos en del av dem som lider av bröstcancer i ett tidigt stadium inleds behandlingarna först med neoadjuvanter, vilket avser den läkemedelsbehandling som ges före bröstcanceroperationen.

Immunförsvaret förstärks

Motion minskar på inflammationstillståndet i kroppen och förbättrar blodcirkulationen i tumören. På detta sätt kan läkemedel forslas fram effektivare till de ställen där de ska verka. Dessutom stärker motion kroppens immunförsvar genom flera olika mekanismer och får tumören att reagera snabbare på sedvanliga cancerbehandlingar. Detta område har man fäst uppmärksamhet vid även i andra studier.

Nyligen publicerades en icke-randomiserad studie om patienter med cancer i matstrupen. Enligt denna studie ledde motionsinterventioner under pågående neoadjuvantbehandling till att de berörda patienternas tumörer krympte betydligt mer än hos patienter som inte motionerade.

I en icke-randomiserad bröstcancerstudie har man upptäckt att motion efter en fastställd bröstcancerdiagnos minskar på dödligheten och antalet återfall i cancer.

– Utöver de direkta effekterna kan motion också påverka patienten så att utmattningskänslan under cytostatikabehandlingar minskar, samtidigt som muskelstyrkan ökar och hjärt- och kärlsystemets kapacitet stärks. Dessa faktorer förbättrar patientens tolerans av behandlingarna och kan göra det möjligt att genomföra bättre behandlingar inom den utsatta tiden. Med tanke på effekten av neoadjuvantbehandlingar vid bröstcancer är efterlevnad av tidtabellen en kritisk faktor, påpekar Karihtala.

I Karihtalas studie avgör lotten om patienterna får delta antingen i gruppträning under ledning av en idrottsinstruktör eller i en kontrollgrupp. Under neoadjuvantbehandlingarna som varar i ungefär fem månader utför den grupp av patienter som tränar med en idrottsinstruktör samtidigt två entimmespass med hemmaträning varje vecka. I konditionsträningen utökas effekten så småningom och under de två första veckorna ägnar man sig närmast åt aerobisk motion.

I en app visas dagens träningsprogram för patienten, och appen anpassar träningen efter hur patienten mår just då. I träningsprogrammet ingår pass i stil med högintensiv intervallträning (HIIT), så som löpning och trappor och motståndsträning med patientens egen kroppsvikt.

– Här behövs inga särskilda redskap och inget gym. De erfarna fysioterapeuterna vid HUS som vårdar cancerpatienter har en central roll i att handleda patienterna och ge dem anvisningar. Patienterna i kontrollgruppen uppmanas däremot att fortsätta motionera som förut under neoadjuvantbehandlingen. I båda grupperna utför patienterna ett konditionstest enligt anvisningar av en fysioterapeut före och efter neoadjuvantbehandlingen.

– En av de mest betydande riskerna för att studien ska ge missvisande resultat är att även patienterna i kontrollgruppen börjar röra på sig mer. För att standardisera detta får alla patienter ett FitBit-aktivitetsarmband, så att man kan följa upp deras aktivitetsnivåer.

Studien utförs i samarbete med svenska forskare. Det är nödvändigt för att kunna sammanställa ett material med 790 patienter, vilket man har som mål.

Nya behandlingsformer

Karihtala har arbetat med cancerforskning ända sedan studietiden i början av 2000-talet i Uleåborg.

– Jag brinner verkligen för forskningsarbetet. Till en början studerade jag tillsammans med andra patologer cancerns grundläggande biologi samt andra typer av cancer än bröstcancer, men numera är jag mest intresserad av nya behandlingsformer mot bröstcancer. Jag är särskilt intresserad av hur vi i förväg kunde sålla ut sådana patienter som har mest nytta av behandlingarna. Egenskaperna hos sällsynta bröstcancerformer är också ett av mina forskningsteman och intresseområden.

Trenden under de närmaste åren i fråga om behandlingar mot bröstcancer går mot de-eskalering, det vill säga mindre behandlingar, samtidigt som cancerns prognos inte ska ändras. Denna kontrollerade nedtrappning av behandlingarna minskar på de akuta och mer långvariga biverkningarna och förbättrar livskvaliteten. Det är inte bara läkemedelsbehandlingarna som har ändrats, utan även bröstcancerkirurgin och strålbehandlingarna. Helt säkert kommer de att ändras ännu mer och bli allt mindre betungande för patienterna i framtiden, men samtidigt ska prognosen inte försämras.

Användningen av intravenösa läkemedel kommer sannolikt att minska, medan andelen bröstcancerläkemedel som intas genom munnen kommer att öka. Även detta kommer att förbättra patienternas livskvalitet i och med att sjukhusbesöken blir färre.

– Jag hoppas och tror starkt på att bröstcancerpatienternas livskvalitet och prognoser förbättras som helhet sett under de närmaste åren. En viktig faktor är att vi kan skräddarsy behandlingarna allt noggrannare efter varje patients individuella cancertyp och därigenom undviker både alltför lite och alltför mycket vård, bedömer Karihtala.

Cancerstiftelsen är en betydande finansiär av forskningen. En sådan satsning är viktig under denna tid då exempelvis forskningsfinansieringen från resten av samhället har minskat.

– Det är helt katastrofalt för just denna typ av studier att mängden finansiering har minskat, suckar Karihtala. Motion, läkemedelsfria behandlingar och sunda levnadsvanor är inte intressanta för välbärgade läkemedelsföretag. Studier så som denna måste startas med finansiering främst från stiftelser och sjukhus. Om hypotesen visar sig vara sann kan denna studie ändå på ett relativt enkelt sätt förbättra patientens prognos, livskvalitet och exempelvis arbetsförmåga.

Text: Arja-Leena Paavola

Översättning: Christina Skogster