Genom stora stipendier stöder Cancerstiftelsen forskningen av prostatacancer, blodcancer och cancer i lymfvävnaden

Det inkom totalt 216 ansökningar fram till den 23 augusti. Bland dessa gällde 160 ansökningar forskningsstipendier, vilket även omfattade 22 ansökningar om stora stipendier. Ungefär hälften av ansökningarna gällde klinisk cancerforskning, dvs. forskning som är inriktad på patienterna. Detta gällde även för ansökningarna om stora stipendier.

Med de donerade medlen som Cancerstiftelsen årligen samlar in har stiftelsen på många sätt främjat projekt kring cancerforskning. Största delen av finansieringen gick än en gång till forskning som inte har koppling till någon särskild typ av cancer. Ungefär 25 % av totalbeloppet gick till sådan forskning. Prostatacancer var den enskilda cancertyp som i år fick mest finansiering, med en andel på cirka 15 %.

Cancerstiftelsen beslutade att bevilja stora stipendier till två kliniska forskningsprojekt och två grundforskningsprojekt. De treåriga stipendierna på 450 000 euro för klinisk forskning beviljades till professor Anssi Auvinens arbetsgrupp vid Tampereen yliopisto (universitetet i Tammerfors) samt till professor Sirpa Leppäs arbetsgrupp vid Helsingfors universitet och cancercentret i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Ett stort stipendium på 450 000 euro för grundforskning beviljades till professor Matti Nykter vid Tampereen yliopisto och ett treårigt stort stipendium på 300 000 euro beviljades till forskningschef Caroline Heckman vid Helsingfors universitet.

– I de ansökningar som beviljades finansiering i år har studier med inriktning på individuella behandlingar av cancer framhävts allt mer. Allt fler forskningsgrupper försöker utveckla metoder för att få den mest effektiva och tryggaste möjliga behandlingen som inriktas på respektive tumör. Andelen studier där man utnyttjar artificiell intelligens och maskininlärning har också ökat, berättar Cancerstiftelsens forskningschef Jarmo Wahlfors.

– Ansökningsomgången i år visade än en gång att vi bedriver högklassig cancerforskning inom alla centrala områden i Finland. Därigenom försöker vi bättre förstå hur cancern beter sig, så att den kan diagnostiseras tidigare och behandlas bättre. Denna gång låg fokus i synnerhet på klinisk forskning, dvs. forskning som har anknytning till vård av patienter och sjukdomens diagnostik. Kirurgiska behandlingar av cancer var också ett separat fokusområde inom den kliniska forskningen. Jag är övertygad om att arbetet som utförs av de forskningsgrupper som fick stora stipendier och av andra forskare under de närmaste åren leder till betydande förbättringar så att vi får bättre resultat i cancerbehandlingarna, säger Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen.

Genom Anssi Auvinens studie påverkas behandlingspraxis för prostatacancer

Professor Anssi Auvinens forskningsgrupp fick ett treårigt stipendium på 450 000 euro av Cancerstiftelsen för en studie som gäller ett randomiserat försök vid screening av kliniskt betydande prostatacancer, Satunnaistettu koe kliinisesti merkittävän eturauhassyövän seulonnasta (ProScreen).

Studien pågår redan och de preliminära resultaten är mycket lovande. Den finansiering som nu beviljas av Cancerstiftelsen hjälper till att slutföra studien och påverkar behandlingspraxis för prostatacancer i framtiden. Här siktar man på ett effektivt sätt att hantera screening av prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män. Det är också en sjukdom där överdiagnostisering leder till betydande skada i fråga om livskvaliteten. Syftet med den nya studien är att utveckla en screeningmetod som avslöjar endast sådana farliga former av sjukdomen som kräver behandling.

Auvinens grupp har som målsättning att utreda om den screeningmodell i tre steg som nu utvecklats kan bidra till att minska dödligheten förorsakad av prostatacancer utan att samtidigt slå larm om sådana cancerformer som är irrelevanta. I en tidigare studie har man kunnat påvisa att screening som baseras enbart på PSA-test minskar dödligheten som förorsakas av prostatacancer i någon mån, men för varje dödsfall som kunde förhindras diagnostiserades samtidigt 15–20 andra cancerformer som inte var relevanta.

–Fördelen med screening är att vi kan förhindra dödsfall genom att effektivt diagnostisera och behandla cancerformer som utan screening skulle leda till döden. Vissa av de cancerformer som upptäcks vid screeningen fortskrider emellertid ändå, trots att de diagnostiserats i ett tidigt skede. Vissa av dem kanske å andra sidan inte leder till döden, trots att de skulle diagnostiseras i ett senare skede. Att rikta in screeningen på dessa riskfyllda fall som ändå kan behandlas är en stor utmaning som gäller all cancerscreening, säger Auvinen.

Sirpa Leppä undersöker möjligheten att behandla lymfom med stöd av ett stort stipendium – här är nya behandlingsformer på väg

I Finland insjuknar årligen cirka 1 400 personer i lymfom, dvs. cancer i lymfvävnaden. Målsättningen med ett forskningsprojekt som finansieras av Cancerstiftelsen är att utveckla diagnostiken för lymfom som växer snabbt och att hitta nya och ännu bättre behandlingar. Bland annat håller man nu på att utveckla läkemedel som aktiverar patientens eget immunförsvar och som identifierar cancerceller effektivare.

Sirpa Leppä arbetar som överläkare vid cancercentret i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och som professor för cancersjukdomar vid Helsingfors universitet. Den forskningsgrupp som hon leder fick finansiering av Cancerstiftelsen till ett belopp på 450 000 euro för en treårsperiod för studien om optimal behandling av B-cellslymfom (Optimaalista hoitoa B-solulymfoomiin).

Syftet med forskningsprojektet är att utveckla diagnostiken för lymfom som växer snabbt, samt att få fram ännu bättre behandlingar inom molekylär medicin och randomiserad klinisk läkemedelsprövning.

– Några av de centrala delområdena i denna studie är att genom vätskebiopsi kartlägga gendefekter som är typiska för lymfom. Från cancercellerna frigörs DNA i blodomloppet, och mängderna DNA kan mätas från blodprover. Vätskebiopsi möjliggör också noggrannare undersökning av cancermutationer än tidigare, berättar Leppä.

Målsättningen är också att utveckla verktyg som baseras på vätskebiopsi. Dessa verktyg ska ge vägledning vid besluten om behandlingar och underlätta uppföljningen av cancern.

–Genom att göra behandlingarna lättare kan vi undvika tråkiga biverkningar, om vi vet för vilka patienter det räcker med en lättare behandling. Tanken är alltså att genom vätskebiopsi skräddarsy behandlingar som är optimala för patienten. Vi är särskilt intresserade av att de medicinska behandlingarna är rätt inriktade och att patienten inte ges onödigt tunga behandlingar, påpekar Leppä.

Leppä tror att en allt större del av cancerpatienterna kommer att kunna botas i framtiden.

– Framöver kan vi också förvänta oss att kunna påverka behandlingarna i den riktningen att det blir mindre skadeverkningar än tidigare av behandlingarna. Det är viktigt med tanke på patienternas livskvalitet, konstaterar hon.

Matti Nykter undersöker förändringar orsakade av genreglering vid prostatacancer

En forskningsgrupp för databiologi vid Tampereen yliopisto under ledning av professor Matti Nykter fick finansiering av Cancerstiftelsen för en treårig studie om förändringar orsakade av genreglering vid prostatacancer (Geenisäätelyn muutokset eturauhassyövässä). Storleken på stipendiet är 450 000 euro.
Nykters forskningsgrupp vid Tampereen yliopisto utreder mekanismerna för cancer på molekylnivå.

– Målsättningen med denna studie är ett förstå hur cancercellerna påverkas av de genetiska förändringar som uppstår i takt med att prostatacancer fortskrider. De genetiska förändringarna påverkar förekomsten av gener via genreglering. I och med att vi känner till förändringarna som uppstår via genreglering kan vi ännu noggrannare förstå hur cancercellerna fungerar och i framtiden eventuellt förhindra att prostatacancer utvecklas i riktning mot kastrationsresistens, berättar professor Matti Nykter.

Behandlingsformen mot metastaserad prostatacancer i den första fasen är oftast kastrering, antingen kirurgiskt eller genom intag av läkemedel. Oftast har kastrering god effekt, men prostatacancern kommer ändå att fortskrida förr eller senare.

– Genom forskning försöker vi förstå varför prostatacancern blir elakartad, konstaterar Nykter.

Nya epigenetiska läkemedel, vars effekt riktas direkt mot de faktorer som driver på förändringar i genregleringen, utgör för närvarande föremål för aktiv forskning inom läkemedelsindustrin. De epigenetiska läkemedlen påverkar regleringen av genernas utformning, exempelvis genom att återställa mutationer som skett tidigare under utvecklingen.

– Den största begränsningen är att vi fortfarande inte vet exakt hos vilka personer epigenetiska läkemedel har någon verkan och varför de är verkningsfulla. Genom denna studie kan vi få in ny information om det, berättar Nykter.

Genom Caroline Heckmans studie försöker man finna effektiva behandlingar mot blodcancer

Forskningschef Caroline Heckman från Helsingfors universitet undersöker mekanismerna i blodcancer och försöker utreda varför läkemedelsbehandlingar inte alltid har önskad effekt på patientens sjukdom. Målsättningen är att bland hundratals läkemedel hitta ett sådant som just denna typ av patienter har nytta av.

Forskningsgruppen som leds av Heckman fick finansiering för tre års tid av Cancerstiftelsen för studien om farmakologisk identifiering av akut högriskleukemi och myelodysplastiskt syndrom (Korkean riskin akuutin leukemian ja myelodysplastisten oireyhtymien farmakologinen kohdentaminen). Stipendiet uppgår till 300 000 euro. I detta forskningsprojekt är huvudsyftet att identifiera nya behandlingsstrategier för cancerpatienter.

– Vi försöker hitta behandlingsformer i synnerhet för patienter med högriskleukemi. Sedvanliga behandlingar är inte effektiva för alla patienter, och hos vissa kanske en behandling som tidigare varit effektiv inte längre hjälper på grund av att cancern muterats

Höstens stipendier gick till 87 forskare eller grupper

Under år 2021 har Cancerstiftelsen främjat forskningen genom stipendier till ett belopp på drygt 7 miljoner euro.

Stipendier för forskning och doktorsavhandlingar beviljades till 87 forskare eller forskningsgrupper, till ett sammanlagt belopp på 7 250 000 euro.

Cancerstiftelsen får sina medel för att finansiera forskningen enbart på grundval av donationer. Stiftelsen har genom aktiv kapitalanskaffning lyckats öka stödet till forskningen betydligt. Donerade medel samlas in bland annat via testamenten, från regelbundna månadsdonatorer, samt genom insamlingen Rosa bandet.

Cancerstiftelsens stipendier till forskare år 2021.

Mer information:
Forskningschef Jarmo Wahlfors, Cancerstiftelsen,
tfn. 050 410 1456, [email protected]

Professor Anssi Auvinen, Tampereen yliopisto,
[email protected]

Professor Sirpa Leppä, Helsingfors universitet, cancercentret i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS Syöpäkeskus),
[email protected]

Professor Matti Nykter, Tampereen yliopisto,
[email protected]

Forskningschef Caroline Heckman, Helsingfors universitet,
[email protected]