Forskare hjälper finländska cancersläkter
Cancerärftligheten har varit ett viktigt forskningsområde under de senaste åren. En av banbrytarna inom området i Finland är forskaren i ärftlig bröstcancer Robert Winqvist, vars forskningsresultat har hjälpt finländska bröstcancersläkter.
Cancerforskaren, professor Robert Winqvist, som ursprungligen kommer från Helsingfors, har forskat i bröstcancerärftlighet i tre årtionden vid Uleåborgs universitet och universitetssjukhus. Winqvist inledde sin forskarkarriär vid ingången av 1990-talet, då forskningen globalt upplevde en omvälvande tid. Tack vare nya metoder kunde man för första gången undersöka cancer på DNA-nivå och hitta gendefekter som disponerar för cancer.
”I norr förekommer det många anrikade mutationer i genomet som just inte förekommer någon annanstans.”
Winqvist fokuserar i sin forskning på riskgener som orsakar ärftlig bröstcancer i nordfinska släkter. Samma ämne har länge studerats av docent Heli Nevanlinnas forskargrupp vid Helsingfors universitet med prover från sydfinska släkter.
Före 1990-talet var det mycket litet man kände till om cancerns ärftlighet. Länge var den enda metoden för att fastställa ärftlig risk för cancer att rita ett släktträd.
Winqvistgruppen hittade släkter i norra Finland där det förekom gendefekter som gav medfödd disposition för bröstcancer. Materialet för släktforskningen samlades in från blodprover av de insjuknade och deras släktingar. Sammanlagt har över 200 finländare varit delaktiga i studien.
”Jag har trivts bra i norr, när vi har haft ett så unikt bra forskningsmaterial. I södra Finland har befolkningen blandats upp i högre grad och rörligheten varit större. I norr förekommer det många anrikade mutationer i genomet som just inte förekommer någon annanstans”, berättar Winqvist.
Finländsk forskning i världsklass
De viktigaste riskgenerna för bröstcancer BRCA1 och BRCA2 hittades i internationella studier i början av 1990-talet. Winqvist och Nevanlinna var dem samtidigt på spåren i Finland. Studierna visade att mutationerna BRCA1 och BRCA2 förklarar 20–30 % av den ärftliga bröstcancern. Forskarna började systematiskt utreda andra gendefekter som disponerar för bröstcancer.
Winqvist och hans team var först i världen när de år 2006 spårade genmutationen PALB2.
Detta betydande fynd kan i ljuset av den kunskap vi har idag kallas BRCA3. En kvinna som har en mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen löper 50–80 % risk att insjukna i bröstcancer under sitt liv. Winqvistgruppens studier visar att risken är av samma storleksklass hos finländska bärare av PALB2-mutationer.
Starkt ärftlig disposition för cancer är dock relativt sällsynt på befolkningsnivå. Var tionde fall av bröstcancer som diagnosticeras i Finland beror på genetiska faktorer. Den av Winqvist funna PALB2-mutationen orsakar cirka 5 procent av dessa fall.
Man känner ännu inte riskgenerna tillräckligt bra
Winqvistgruppen har hittat finländska bröstcancersläkter genom att studera också andra gener som medför hög eller medelhög risk. Finländska forskare är också med i ett internationellt bröstcancerkonsortium som globalt har identifierat över 200 olika ärftliga riskfaktorer med lindrigare verkningar.
En lågriskmutation som förekommer ensam är inte nödvändigtvis till någon skada. Har man däremot flera ärftliga mutationer kan deras sammanlagda effekt vara hög och till och med orsaka en lika stor cancerrisk som enskilda högriskdefekter.
”Långsiktiga satsningar på cancerforskning, särskilt under de senaste 10 åren, har avsevärt ökat förståelsen för de ärftliga faktorerna bakom olika former av cancer.”
Enligt Winqvist känner man dock ännu inte tillräckligt bra till hur de genetiska riskfaktorerna fungerar eller deras skadliga effekter. Det är ännu inte känt varför det uppstår cancer hos en bärare av ett genfel men inte hos en annan. Det behövs mera kunskap för att man ska hitta cancern i tillräckligt god tid. Forskning behövs också för att ta fram bättre och mer individualiserade cancerbehandlingar. Kirurgi är fortfarande den viktigaste behandlingsformen vid ärftlig bröstcancer.
”För närvarande söker vi i vår studie svar på vilken cellbiologisk mekanism som utvecklar cancer hos bärare av PALB2-mutationer”, berättar Winqvist. Han förklarar att upprätthållandet av integriteten i cellens DNA spelar en viktig roll vid uppkomsten av cancer. Normalt upprätthåller PALB2 cellvital DNA-skaderespons. Hos bärare av mottaglighetsmutationen är denna viktiga mekanism försvagad och celldelningen och kvalitetskontrollen bristfällig. Risken för cancer ökar avsevärt.
Winqvistarbetsgruppens studie har följt över 200 finländska släkter.
Uppföljningen av släktingar är viktig
De som bär på en ärftlig disposition insjuknar ofta i cancer i rätt unga år. Det är viktigt med en tidig diagnos, eftersom cancern då fortfarande är lokal och prognosen god.
Identifieringen av mottaglighetsgenen PALB2 har möjliggjort en föregripande uppföljning av medlemmar i bröstcancersläkter. De som misstänks ha ärftlig cancer hänvisas numera till sjukhusets ärftlighetsklinik. En ärftlighetsläkare bestämmer vilka gendefekter som ska undersökas i blodprovet. Vid diagnostiken används en så kallad genpanel som omfattar de mest betydande kända riskgenerna, för närvarande cirka 30–40 gener.
Om man ärver en risk och alltså är bärare, riskerar alla avkomlingar att vara bärare, även om de inte insjuknar i cancer. Det är viktigt att få kontakt med nära släktingar så att de kan omfattas av uppföljning.
Winqvistarbetsgruppens studie har följt över 200 finländska släkter. ”Våra forskningspatienter uppskattar vår satsning på forskning och att få vetskap om den ärftliga risken.”
Ibland vägrar dock släktingar att delta i testerna och uteblir från uppföljningen. Cancer ger helt enkelt ångest.
De finländska arvsanlagen är unika
Winqvist betonar att det är viktigt att forska i ärftligheten i Finland. ”Utöver oss är det ingen annan som studerar PALB2-mutationen i den finska befolkningen”. Om man inte forskar i ärftlighet och gener i Finland, kommer det inte att bli möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling.
Länge var man av den uppfattningen att PALB2-gendefekterna orsakar samma sjukdom i alla befolkningar. Winqvist säger att detta inte stämmer.
”Det står för närvarande klart för forskarna att genetiska förändringar och deras konsekvenser ger olika utslag i olika befolkningar. Detta gäller alla ärftliga sjukdomar”, säger Winqvist.
”Om man inte forskar i ärftlighet och gener i Finland, kommer det inte att bli möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling”.
Winqvists forskargrupp i Uleåborg är en globalt sett betydande föregångare inom PALB2-forskningen.
För närvarande är Winqvist särskilt intresserad av interaktionen mellan de tre högriskgenerna BRCA1, BRCA2 och PALB2. Dessutom vill man utreda hur andra kända cancerriskgener interagerar med dessa tre.
Enligt Winqvist finns det i fråga om vilken ärftlig sjukdom som helst genetiska förändringar som har allvarligare verkningar och förändringar som är av mindre betydelse. Forskning ger större förståelse för sjukdomen. Internationellt samarbete är viktigt för forskare. PALB2-förändringar studeras i olika befolkningar och kunskapen hjälper också finländska forskare att få en bredare bild av sjukdomen.
Text Kaija Laitinen