Forskning

Visste du detta om cancer hos män?

Prostatacancer är den cancerform som diagnostiseras allra oftast hos män i Finland. I vårt land diagnostiseras årligen cirka 5 200 nya fall av prostatacancer. Prostatacancer är numera vanligare än bröstcancer. Testikelcancer är däremot den vanligaste formen av cancer bland unga män.

I genomsnitt 920 män dör varje år i prostatacancer i Finland. Genomsnittsåldern för att drabbas av denna cancerform är cirka 70 år.

–  Prostatacancer är en massivt vanlig sjukdom: I alla länder i västvärlden är det den vanligaste cancerformen, och toppar listorna som orsak till cancerdödlighet direkt efter lungcancer, förklarar Peter Boström, som är överläkare på kliniken för urologi vid ÅUCS (Åbo universitetscentralsjukhus) och biträdande professor vid Turun yliopisto (det finskspråkiga universitetet i Åbo).

–  Förebyggande arbete är mycket svårt i fråga om prostatacancer. Det är närmast genom sunda levnadsvanor som denna sjukdom kan förebyggas. I allmänhet kan lokala cancerformer behandlas och botas, eller åtminstone en betydande del av dem. Långt fortskridna och metastaserade cancerformer är svårare att bota, även om behandlingarna har utvecklats enormt mycket, berättar han.

Borde screening av prostatacancer påbörjas?

Syftet med screening är att upptäcka cancern i ett tidigt skede. För att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede finns det screeningmetoder så som att palpera (känna på) prostatan, fastställa PSA-halten i serum, och dessutom kan man numera även använda andra blodprover.

– PSA-screeningen har medfört många fördelar – men å andra sidan orsakar den också överdiagnostik, dvs. man diagnostiserar ofta så kallade onödiga cancerformer, som inte nödvändigtvis behöver behandlas aktivt, menar Boström.

Med PSA diagnostiseras många små och betydelselösa cancerformer som inte orsakar några problem för männen under hela deras livstid, trots att deras cancerfall inte ens skulle upptäckas. Denna överdiagnostik leder också lätt till överbehandling.

– Just nu går diskussionerna heta kring möjligheterna till screening av prostatacancer på nationell nivå. Ett initiativ från EU ligger till grund för detta. EU har rekommenderat att medlemsstaterna ska överväga om de kan inleda ett screeningprogram för prostatacancer, berättar Boström, som har dryftat frågan i en arbetsgrupp tillsammans med forskaren Anssi Auvinen.

Testikelcancer förekommer hos unga män

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos unga män. Sjukdomens incidens ökade kraftigt från 1980-talet och fram till 2010-talet. Därefter planade tillväxtkurvan ut på 2010-talet och sedan har incidenstalen legat kvar på samma nivå under de senaste 10 åren.

–  Ungefär 160 män insjuknar i testikelcancer varje år. I vanliga fall är det män i åldern 20–40 år som råkar ut för denna sjukdom. Även om man inte känner till orsakerna till sjukdomen, är det eventuellt miljöfaktorer som ligger i grunden, exempelvis exponering för miljökemikalier som påverkar hormonbalansen. Dessa studier är extremt oroväckande, eftersom vi vet att det finns enorma mängder syntetiska kemikalier med hormonell påverkan. Då resonerar man att sjukdomen beror på att det manliga fostret har exponerats under fosterstadiet, berättar Boström.

–  Man kan inte veta mer exakt hur det är med miljöexponering hos enskilda individer, men mannens risk för testikelcancer är större om hans bror eller far har haft sådan cancer. Även olika typer av utvecklingsstörningar i testiklarna utgör en riskfaktor. Ett exempel på en sådan utvecklingsstörning är kryptorkism, dvs. att testiklarna inte vandrar ned i pungen som normalt.

Hur kan man upptäcka testikelcancer?

Det vanligaste symtomet som leder till att testikelcancer upptäcks är att testikeln på den ena sidan är förstorad eller har en knöl. Detta kan vara helt smärtfritt eller så gör det ont. Vissa personer har smärtor i testikeln under en längre tid. Varenda knöl i testikeln bör anses som elakartad ända tills en läkare har konstaterat att det inte handlar om en cancertumör.

–  Testikelcancer fortskrider ofta verkligt snabbt och kan sprida sig även om patienten inte har några symptom. Nutidens ungdomar är till all lycka väl informerade, och unga män uppsöker ofta en läkare i tid. Om man märker något nytt och avvikande i pungen, borde man snabbt utreda vad det är frågan om. I synnerhet om man vet att det finns riskfaktorer, vore det vettigt att undersöka sig själv regelbundet – och vid behov kontakta en expert, så som en urolog.

Hur behandlas testikelcancer?

Prognosen för testikelcancer är god. Största delen av testikelcancerpatienterna tillfrisknar. Överlevnadssiffran 5 år senare är 95 % bland patienter som drabbats av testikelcancer.

Behandlingar av testikelcancer är enligt Boström intressanta och givande, eftersom det finns effektiva behandlingsformer: sjukdomen behandlas med cytostatika och strålbehandling samt genom operation.

– Testikelcancer reagerar otroligt snabbt på cytostatika. Största delen av patienterna kan botas, även om cancern skulle ha spritt sig mer. Under de senaste åren har man i studierna fokuserat på om behandlingarna rentav kunde vara mindre tunga, så att patienterna inte får biverkningar. Detta kunde göras exempelvis genom att minska på mängden cytostatika för att förebygga biverkningar. Inom vården letar man alltså efter mindre tunga alternativ.

Forskningen av cancer hos män fortskrider

Under den senaste tiden har man i forskningen av prostatacancer fokuserat väldigt mycket på bilddiagnostiska studier och prevalensstudier.

Peter Boström berättar om sin intressanta studie som är på gång just nu och där man utreder vilken betydelse mikrober i tarmkanalen har på prostatahälsan. Han undersöker vilken inverkan sammansättningen av mag-tarmfloran har för individuella personers ämnesomsättning i prostatan och för dessa individers risk att insjukna i prostatacancer.

–  Det är en mycket viktig och omfattande studie där hypotesen är att en västerländsk livsstil och diet kunde inverka på risken för prostatacancer genom att den ändrar på mikrobstammen i tjocktarmen. Med denna information är det i teorin också möjligt att finna metoder för att förebygga cancer.

”Just nu är det en studie på gång där hypotesen är att en västerländsk livsstil och diet kunde inverka på risken för prostatacancer genom att den ändrar på mikrobstammen i tjocktarmen.”

Hur försöker en cancerforskare undvika att insjukna själv?

– I fråga om dessa sjukdomar gäller i mångt och mycket samma sunda levnadsvanor som när det gäller hjärthälsa, alltså motion i förnuftiga mängder och smarta kostvanor. Med åldern har jag själv fäst mer uppmärksamhet framför allt vid kostvanorna. Jag försöker se till att äta mer grönsaker och undviker färdigmat och animaliska fetter i alltför stora mängder. Högprocessade livsmedel och fetthaltig, stekt eller friterad mat är ohälsosam.

 

Text: Carita Päivänen


Läs mer om cancer hos män

Rena slumpen att testikelcancern upptäcktes. Förra sommaren gick inte som Elias hade förväntat sig. Den hett efterlängtade semesterresan blev inte verklighet, eftersom vetskapen om testikelcancern ändrade på hans planer. Läs Elias berättelse.

Toppforskaren Antti Rannikko har sett cancerformer med dålig prognos på nära håll – är chockad över resursbristen inom finländsk cancerforskning. Läs mer om Anttis arbete som urolog och om forskning av prostatacancer.

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män. Det är också en sjukdom där överdiagnostisering leder till betydande skada i fråga om livskvaliteten. Cancerstiftelsen stöder forskning med en ny metod för screening av prostatacancer i sikte. Läs mer om forskningen.


Livet med cancer

Jan Stenfors: ”Jag har haft otroligt mycket tur i mitt liv”

Då Hanoi Rocks-legenden knäpper på sin favoritgitarr glömmer han bort resten av världen. Mitt under pågående cancerbehandlingar ger gitarrspelandet mer krafter åt honom då han som artist håller på att publicera ny musik. Livet känns bra och är fullt av drömmar, även om han fick enbart dåliga nyheter under de första månaderna efter att han drabbats av cancer. Läs mera

Juhos liv tog inte slut trots allt

Efter att ha hört läkarens dåliga nyheter inledde Juho omedelbart förberedelserna inför sin begravning. Vid minnesstunden skulle det bjudas på sushi och deltagarna skulle få en videohälsning av honom. Nya läkemedelsbehandlingar ändrade emellertid helt på livets drama och just nu försöker Juho förstå att han fortfarande är vid liv. Läs mera

Stöd vårt arbete

Cancerstiftelsen stödjer aktivt forskning av cancer hos män. Vårt mål är att cancer skulle hittas i tid och att allt fler män skulle bli botade. Kom med och donera. Välj cancer hos män som donationsmål.