Forskningsprofessor Juha Klefström: Omvälvande resultat i behandlingen av cancer
De cancerdrabbade kan nu sätta sitt hopp till nya immunbehandlingar. Immunbehandlingar kan förbättra prognosen för personer som drabbats av metastaserad cancer, säger forskaren Juha Klefström, som länge fått finansiering av Cancerstiftelsen.
Målsättningen med behandlingar av metastaserad cancer har tidigare varit att ge patienten något ökad livslängd. Med hjälp av nya immunbehandlingar kan man nu i bästa fall bota även metastaserade cancerformer. I samband med studier har man upptäckt att efter en uppföljningstid på fem år är en del av de patienter som fått immunbehandlingar fortfarande vid liv, vilket man inte lyckats åstadkomma med andra behandlingsformer.
Med immunförsvar avses kroppens eget försvarssystem. Det skyddar kroppen mot sjukdomsalstrare så som virus och cancerceller. Immunbehandlingar väcker upp kroppens eget försvarssystem så att det börjar kämpa mot cancern. Målsättningen är att få kroppen att förstöra cancercellerna.
Enligt forskningsprofessor Juha Klefström finns det fortfarande många utmaningar i forskningen av immunbehandlingar. ”Vi vet för närvarande alltför lite om vilka av de insjuknade som har mest nytta av immunbehandlingar”.
Enligt Klefström är syftet nu att utröna varför en del av de insjuknade gagnas av immunbehandlingar, medan andra inte gör det, samt att rikta in behandlingarna på den förstnämnda gruppen. Nu anser man att om cancern metastaserar mycket, kan den reagera snabbare på immunbehandlingar.
”Immunsystemet upptäcker cancercellernas nya mutationer och identifierar dem enklare som främmande objekt i kroppen. Men det är inte hela sanningen”, säger Klefström. Enligt honom är arbetet med att utreda vilken typ av cancer och vilka individers sjukdom bäst reagerar på immunbehandlingar liksom en jakt på den heliga Graal-bägaren, som forskarna febrilt letar efter just nu.
Klefströms forskningsgrupp arbetar vid Helsingfors universitet på campusområdet i Mejlans och utgör en del av medicinska fakultetetens forskningsprogram och Helsingfors universitetssjukhus. Forskningsgruppen har utvecklat nya behandlingsformer mot cancer och fått finansiering av Cancerstiftelsen i nästan 20 års tid.
Syftet med immunterapi är att bota cancern och inte bara att ge cancerpatienterna mer tid.
En seg kamp
Immunbehandlingar ges på sjukhus som intravenös vätskebehandling. Patienten får antikroppar som dropp in i venen. Dessa antikroppar binds samman med de bromsproteiner som finns i immuncellerna. Detta är proteiner med vilka cancercellerna försöker förhindra attacker från immuncellerna. Antikropparna stimulerar alltså immunförsvaret och ser också till att immunförsvaret inte tröttas ut.
”Vårt immunförsvar har under evolutionens gång utvecklats så att det skärper sig för en kort tid, men sedan mattas av igen, så att våra friska vävnader inte ska ta skada”, säger Juha Klefström. Mot cancerceller borde immunförsvaret emellertid orka kämpa under en längre tid, eller rentav hela tiden. Detta är faktiskt det viktigaste syftet med immunbehandlingar.
Omvälvande resultat
Immunförsvarets förmåga att hålla cancern under kontroll upptäcktes redan på 1970-talet. Exempelvis den finländska forskaren Kari Cantell, som vunnit många forskarpriser, bedrev studier som främjade utvecklingen av cancerläkemedel.
Enligt Klefström var man emellertid efter ett tag inte längre så engagerad i immunbehandlingar av cancer, då resultaten inte låg på önskad nivå i förhållande till förväntningarna.
”Immunologin försvann från cancerforskningens världskarta för en lång tid framöver. Denna forskningsgren upplevde ett andra uppsving, då man på 2010-talet upptäckte ett konkret sätt att utnyttja kroppens immunsystem. Upptäckten gjordes av forskarna James P. Allison och Tasuku Honjo, som fick Nobelpriset år 2018.
Nu har man fått omvälvande resultat av immunbehandlingar mot metastaserat melanom. Denna behandlingsform har även godkänts för olika typer av lungcancer, urinblåsecancer, cancer i området kring huvud och nacke, samt på trippelnegativ bröstcancer, dvs. på sammanlagt över 20 olika cancersjukdomar.
”I framtiden kan alla cancerbehandlingar vara kombinationsbehandlingar där immunbehandlingar ingår som en del”, säger Juha Klefström. I immunbehandlingar ingår även cellbehandlingen CAR-T, som har gett goda resultat till exempel vid behandlingarna av olika former av leukemi och lymfom.
Text: Tiina Pelkonen