Flera olika cancerformer är föremål för forskning.
Cancerforskning vi stödet
Cancerstiftelsen stöder årligen cancerforskningen med närmare 9 miljoner euro. Största delen av donationsmedlen kanaliseras direkt till forskare i form av stipendier. Grundforskning om cancer, klinisk forskning som involverar patienter och statistisk cancerforskning på befolkningsnivå får understöd. Flera olika cancerformer är föremål för forskning.
Den forskning som Cancerstiftelsen finansierar klassificeras som grundforskning, klinisk forskning och epidemiologisk forskning om cancer. Dessutom stöder stiftelsen i viss mån så kallad psykosocial cancerforskning, där tyngdpunkten ligger på de mänskliga följderna av cancer.
Grundforskning är till exempel många sådana projekt som syftar till att få fram nya cancerläkemedel. Grundforskningen vill utreda mekanismerna för uppkomsten eller spridningen av cancer. Den forskningen görs alltid i laboratorium: i ett provrör, i cellodlingar eller på försöksdjur.
Klinisk forskning involverar patienter. Man studerar prover från patienter och gör egentliga prövningar på patienter. Den kliniska forskningen bedrivs i samarbete med universitetssjukhusen.
Epidemiologisk cancerforskning syftar till att hitta och förklara faktorer som har att göra med förekomsten av cancer och cancerdödligheten på befolkningsnivå. Sådan forskning bedrivs av Finlands Cancerregister. Läs mer om Cancerregistrets forskning här (länk)
Cancerstiftelsen understöder ungefär lika många projekt inom grundforskningen och den kliniska forskningen. Sammanlagt beviljades forskare 7,3 miljoner euro i stipendier år 2019. Finlands Cancerregister fick 1,5 miljoner euro av Cancerstiftelsen för finansiering av sin forskningsverksamhet.
Cirka en tredjedel går till forskning som inte är särskilt inriktad på någon typ av cancer.
Cancerstiftelsen anser det viktigt att dess finansiering i så hög grad som möjligt riktas till olika typer av forskning. Stiftelsen följer aktivt tilldelningen av finansiering. Cirka en tredjedel går till forskning som inte är särskilt inriktad på någon typ av cancer. En tredjedel riktar sig till forskningen om de vanligaste cancerformerna, bröstcancer och prostatacancer. De projekten får finansiering i samma proportion. Resterande 40 procent av finansieringen fördelas mellan forskningen om alla andra cancertyper.
Det forskas mest i de vanligaste formerna av cancer
Bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste cancerformerna hos kvinnor och män, och därför är det naturligt att de är föremål för den livligaste forskningsaktiviteten. Av de övriga cancerformerna har till exempel olika former av tarmcancer, blodcancer (leukemier och lymfom) och äggstockscancer konstant varit föremål för forskning i Finland.
Under de senaste åren har en betydande del av den forskning som Cancerstiftelsen finansierat handlat om effektivare och noggrannare sätt att upptäcka cancer samt om profilering av påträffade tumörer. Detta hänger samman med att forskningen och vården utvecklas i en allt mer individualiserad riktning. Man försöker utreda tumörens genetiska bakgrund, alltså genom. Denna information ska bidra till att man hittar den effektivaste och tryggaste vården för respektive insjuknad.
Andra objekt för aktiv forskning utöver genetiken
- Immunologisk forskning som syftar till att utreda det cancerrelaterade immunförsvaret eller finna metoder för behandling av cancer utifrån kroppens eget försvarssystem
- forskning för utveckling av cancerläkemedel där man söker antingen nya läkemedelsmål (celldelar där läkemedlen fäster sig) eller utvecklar läkemedelsmolekyler som lämpar sig för redan funna mål
- forskning om ärftlig benägenhet för cancer som syftar till att identifiera genetiska förändringar som går i arv och därmed exponerar kommande generationer för vissa typer av cancer (t.ex. mutationer av BRCA-gener som särskilt exponerar för bröstcancer).
Även barncancer är föremål för aktiv forskning, och forskningen om vissa nya eller experimentella behandlingsformer, såsom genterapi, har ökat.
Vi tar allt större steg på vägen mot att övervinna cancer.
Det verkar som om cancerforskningen i strävan efter en mer individualiserad vård i allt högre grad stöder sig på stordata och algoritmanalys (artificiell intelligens). Cancerforskningen utvecklas alltså metodologiskt liksom annan naturvetenskaplig, medicinsk och teknologisk forskning. De nya metoderna ger allt större precision och det blir möjligt att ta allt större steg på vägen mot att övervinna cancer.
Forskningen blir också allt dyrare och kräver allt större ansträngningar av både forskare och finansiärer för att cancerforskningen ska hållas livskraftig i Finland. Här behöver vi hjälp av alla våra understödjare, såväl företag som privatpersoner. Dagens forskning är morgondagens behandling.