”Jag vill ge barnen en framtid”
Cancerforskaren och biträdande överläkaren Artturi Mäkinen arbetar med att forska i barnleukemi. Hans uppfattning är att framtiden är full av hopp. Glädje, sorg och hopp hör till hans arbete. Läs här varför julen är en speciell tid för honom.
Leukemi hos barn kan man nuförtiden behandla rätt så bra, men återfall orsakar fortfarande sjukdomsprevalens och dödlighet. Artturi Mäkinen är forskare i Tammerfors. Han har hittat viktiga markörer som bidrar till att behandlingarna av leukemi hos barn kan bli ännu bättre.
I början av medicinstudierna var Mäkinen intresserad av patologi, dvs. läran om sjukdomar. På forskningssidan fick han en strålande möjlighet då han fick komma med i toppforskaren Olli Lohis grupp för att forska i leukemi hos barn ur en patologs synvinkel. Detta forskningsområde är viktigt för Mäkinen.
– Det finns fortfarande mycket som kan göras och det är fint att mina nya infallsvinklar ger mig möjlighet att delta i det nyttiga forskningsarbetet. Arbetet är motiverande, eftersom det kan vara till väldigt stor nytta för patienterna, säger Mäkinen.
– Behandlingarna av barn med leukemi har utvecklats långt under de senaste decennierna. Detta är en framgångshistoria redan i sig, men ändå förekommer det utmaningar med leukemi och det finns fortfarande mycket man kan göra för barnpatienterna även i framtiden. I början av barnets och den ungas liv är det viktigt att med alla medel möjliggöra framtiden, framhäver han.
Leukemi kan indelas i olika undergrupper utifrån cellinje och mutationer i arvsmassan. B-cells akut lymfoblastisk leukemi (B-ALL) förekommer allra oftast hos barn. Prognosen för denna cancerform har under de senaste decennierna förbättrats betydligt. Överlevnadsprognosen efter fem års tid är över 90 % vid denna sjukdom. Återfall i denna cancerform är fortfarande utmanande att behandla.
Mäkinen arbetar i laboratoriet för patologi. Diagnostiken för lymfom och leukemi ingår i hans arbete där. Laboratoriearbetet är också ett bra stöd för arbetet på forskningssidan. När patienten har en tumörsjukdom eller någon annan sjukdom, försöker man diagnostisera sjukdomen utifrån vävnads- och cellprover. Dessa diagnoser bidrar till att behandlingarna blir mer specifika. Resultaten av vävnadsproverna behöver snabbt skickas vidare till den behandlande läkaren, så att man kan gå vidare med behandlingarna.
– På det sättet är jag med och behandlar sjukdomen i mitt dagliga arbete. Mitt forskningsarbete är inriktat på lymfom och leukemi. Jag undersöker leukemi hos barn som post doc-forskare i Lohis forskningsgrupp. Dessutom undersöker jag leukemi hos vuxna i samarbete med andra forskare.
“Jag hoppas att de målinriktade behandlingarna resulterar i färre behandlingsrelaterade biverkningar. Samtidigt kunde vi få nya hjälpmedel för att övervinna cancern, om sjukdomen har en sämre prognos.”
Utvecklingen av cancerforskningen ger oss nytt hopp
I fråga om behandling av leukemi är Mäkinens uppfattning att framtiden är fylld av hopp.
– Genom forskning kan man ta i bruk nya behandlingar, även om det är svårt att förutspå vilka behandlingsformer som kan komma vidare från laboratoriet och prövningsfasen och tillämpas i praktiken. Det dyker alltid upp överraskningar. Å andra sidan måste man försöka genomföra prövningar, för annars kan nya behandlingarna inte tas i bruk.
– Jag ser ljusglimtar i framtiden, eftersom forskningsmetoderna utvecklas hela tiden och cancersjukdomar så som leukemi kan undersökas ännu mer i detalj, vilket ger oss ökade insikter. Dessutom utvecklas också sjukdomsdiagnostiken, så att man kan nå nya behandlingsställen och hitta målinriktade behandlingar. Jag hoppas att de målinriktade behandlingarna resulterar i färre behandlingsrelaterade biverkningar. Samtidigt kunde vi få nya hjälpmedel för att övervinna cancern, om sjukdomen har en sämre prognos.
Mäkinen önskar att finansieringen av cancerforskning kunde få ligga kvar på en tillräcklig nivå för att den konkurrenskraftiga forskningen ska få fortsätta och prövningarna ska inriktas så optimalt som möjligt.
– Eftersom konkurrensen om finansiering hela tiden blir hårdare, behöver man också genomföra studier och planer på ett mer konkurrenskraftigt sätt. Även om det är en utmaning, är det också positivt med tanke på forskningens kvalitet. Forskningsmaskineriets struktur kan bidra till att det går smidigare att planera och inleda studier, och till att det finns kontinuitet i projekten. Villkoret för detta är ett gott samarbete, säger Mäkinen.
I forskningsgruppens samarbete är kontinuitet det viktigaste. I gruppen ingår både mer erfarna forskare och några av den yngre generationens företrädare.
– Inlärning där de yngre forskarna arbetar som gesäller är väsentligt – det finns mycket tyst kunskap och därför är det viktigt med kontinuitet. Forskningsgrupperna gynnas också av den värdefulla erfarenhet som forskarna samlar på sig, om de får vara med i större utländska forskningsgrupper för att få nya erfarenheter som de hämtar med sig till Finland.
Som forskare är den största lyckan att man kan göra något som är nyttigt för patienten.
– De största ögonblicken är när vi får samarbetet mellan de behandlande läkarna och diagnostiken att fungera bra ihop, så att det hjälper patienterna i rätt tid, berättar Mäkinen.
Kring jul dyker också sorgen upp
Julen är en speciell tid, även för forskare. I mån av möjlighet brukar Mäkinen försöka fira en traditionell jul med familjen och släktingarna. Kring jul kan det ändå komma in kritiska och brådskande prover till laboratoriet, och då behövs en diagnos så fort som möjligt för att patienten ska få rätt behandlingar, beskriver Mäkinen. Julen är också en hektisk tid för de behandlande läkarna på sjukhussidan.
– Upprepade gånger har vi under julen haft en situation där laboratoriet får sätta igång med ett kritiskt prov där diagnosen behövs snabbt. Dessa fall känns ännu jobbigare än vanligt. För mig själv innebär julen att jag får tillbringa tid tillsammans med familjen. Ändå förstår jag att sjukdomarna inte stannar upp, inte ens under julen. Många patienter förlorar möjligheten att fira en traditionell jul – och det är sådana saker man börjar tänka på i den stunden. Självklart tänker jag också ibland sorgsna tankar, eftersom det inte alltid slutar så som vi hade önskat.
– I takt med att behandlingarna har utvecklats, kommer ändå julen för många leukemidrabbade barn med ganska stor sannolikhet att gå i stort sett som familjerna önskat. Detta satsar vi mycket på i Finland, liksom även på forskningsverksamhet, så att vi kan bota sjukdomarna och å andra sidan också göra det lite lättare att leva med sjukdomen.
Finansieringen har kritisk betydelse
Cancerstiftelsens och donatorernas finansiering har enormt stor betydelse för den finländska cancerforskningen och för forskningen av cancer hos barn.
– Modern forskning och forskningsmetodik kostar mycket pengar. Stödet går bland annat till universitetens forskningsinfrastruktur, men dessutom behöver också privata forskare och forskningsgrupper betydande mängder stöd från olika stiftelser, för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att bedriva forskning. Denna finansiering har enormt stor betydelse, och för en mångsidig forskning är den rentav ett livsvillkor, säger Mäkinen.
Text: Carita Päivänen
Mer information om leukemi hos barn:
Leukemi är den mest allmänna cancerformen hos barn. Den står för en tredjedel av alla elakartade tumörer hos barn. Vid leukemi blir förstadierna till de vita blodkropparna i benmärgen elakartade på grund av skador i arvsmassan.
Leukemi kan indelas i olika undergrupper utifrån cellinje och mutationer i arvsmassan. B-cells akut lymfoblastisk leukemi (B-ALL) förekommer allra oftast hos barn. Prognosen för denna cancerform har under de senaste decennierna förbättrats betydligt. Överlevnadsprognosen efter fem års tid är över 90 % vid denna sjukdom. Återfall i denna cancerform är fortfarande utmanande att behandla.
Leukemi hos barn kan man redan behandla rätt så bra, men återfall orsakar fortfarande sjukdomsprevalens och dödlighet. Ju noggrannare sjukdomen kan klassificeras, desto bättre målinriktade blir behandlingarna, och desto mindre biverkningar förekommer.
I en studie som genomfördes i Tammerfors har man identifierat tre intressanta markörer som bidrar till att behandlingarna av leukemi hos barn i framtiden eventuellt kan bli ännu mer målinriktade. På detta sätt kunde åtminstone en del av de tunga och långvariga leukemibehandlingarna för barn bli lättare. Samtidigt skulle dessa behandlingar inte leda till så mycket biverkningar.
Har du redan läst?
Saaga Niininen drabbades av leukemi då hon var två år gammal, men hennes behandlingar var effektiva och hon växte upp och blev en ivrig förstaklassist. Mamman Tiiu Niininen är tacksam över de moderna cancerbehandlingsmetoderna, som på sin tid också skulle ha kunnat rädda hennes egen mormor och mamma. Äntligen får Saaga vara frisk och njuta av julen, läs Saagas berättelse.
En hjärntumör utgjorde startskottet för en personlig revolution hos Laura. Då hon ville prata om sina värsta rädslor fick hon ett oförstående bemötande överallt. Trots detta beslutade hon sig för att ta reda på vad som finns bortom rädslan. Läs Laura Annalas berättelse.
Ge livet i gåva. Delta i Cancerstiftelsens julinsamling.
Julinsamlingen stöder finsk cancerforskning för att hjälpa till att bota fler cancerformer i framtiden.