Cancerdrabbade har fått mer ekonomiska svårigheter under de senaste åren
Antalet ansökningar om ekonomiskt stöd som inkommit till Cancerorganisationerna från cancerdrabbade personer har nästan tiodubblats under de senaste tio åren. Ur en färsk enkät riktad till socialarbetare framgår att svårigheterna med anknytning till cancerpatienters utkomstmöjligheter ökat under de senaste åren. Bland barnfamiljer har behovet av stöd också ökat enligt enkäten.
Antalet ansökningar om ekonomiskt stöd som Cancerorganisationerna mottagit från cancerdrabbade personer har nästan tiodubblats under de senaste tio åren. År 2020 mottogs 1 731 ansökningar, medan antalet ansökningar år 2010 var 187.
Cancerdrabbade och familjer vars barn har insjuknat i cancer kan ansöka om bidrag via socialarbetarna på sjukhusens canceravdelningar medan de genomgår cancerbehandlingar.
Med hjälp av donerade medel stöder Cancerstiftelsen personer som på grund av en cancersjukdom hamnat i en svår ekonomisk situation. Cancerstiftelsen utgör en del av Cancerorganisationerna.
I enkäten rapporterade 61 % av de tillfrågade om ökade svårigheter bland de cancerdrabbade att få ekonomin att gå ihop.
Enligt den enkät som Cancerstiftelsen riktade till socialarbetare och som gällde cancerpatienters ekonomiska situation har svårigheterna med anknytning till utkomstmöjligheter enligt de tillfrågade ökat under de senaste fem åren. Detta var alltså det svar som gavs av 61 % bland dem som svarade på enkäten. Även om vi i Finland har en god standard på den sociala tryggheten, innebär det en stor merkostnad att insjukna i cancer.
Enligt enkäten har den ekonomiska belastningen ökat bland cancerpatienterna under coronapandemin. Sjukdomen medför kostnader med koppling till undersökningar och behandling, samtidigt som inkomsterna bland förvärvsarbetande patienter sjunker på grund av sjukledighet. Hos cancerpatienter är sjukledigheterna ofta långvariga. Bland pensionärer och andra som är utanför arbetslivet är inkomsterna redan från början små.
– Då även vi som är friska tänker att tiden med coronapandemin har varit tung för alla familjer, så kan man bara tänka sig hur tungt det har varit bland dem vars ekonomi kraschar, samtidigt som en familjemedlem drabbas av cancer, resonerar Taina Häkkinen, som är chef för Cancerstiftelsernas landsomfattande rådgivningstjänst.
Cancerstiftelsen genomförde en enkät riktad till socialarbetare under sommaren. På denna enkät svarade 23 socialarbetare från olika håll i Finland. Dessa socialarbetare träffar cancerdrabbade i sitt arbete och erbjuder dem rådgivning om utkomstmöjligheter.
För många familjer kommer cancerns ekonomiska följder som en överraskning.
Cancern har stor inverkar på familjernas utkomstmöjligheter
För många familjer kommer cancerns ekonomiska följder som en överraskning. I bidragsansökningarna dominerar framför allt klientavgifterna inom hälsovården samt läkemedels- och resekostnaderna. Även barnfamiljernas behov av hjälp har enligt enkäten ökat under de senaste åren.
– Många tror att sjukdagpenningen räcker för att klara sig ekonomiskt, men det är ju inte samma sak som en lön. Dessutom blir det mer utmaningar innan man når upp till avgiftstaket inom hälsovården. Om en patient insjuknar exempelvis i oktober, hinner hen eventuellt inte samla på sig så mycket utgifter före årsskiftet att det sammanlagda beloppet skulle nå upp till den gräns som fastställts för avgiftstaket, vilket innebär att patienten ifråga därför inte får något frikort. Eftersom avgiftstaket är kopplat till ett kalenderår, är patienten i januari fortfarande tvungen att betala kostnaderna själv. Om man även i övrigt försöker klara sig med nöd och näppe på små inkomster eller en liten pension, kan dessa belopp enkelt bli ekonomiska problem. Avgiftstaket borde inte fastställas per kalenderår, utan kostnaderna borde börja räknas ihop från den tidpunkt då patienten insjuknar, säger Häkkinen.
I fråga om klientavgifterna inom den kommunala hälsovården finns det ett avgiftstak för ett kalenderår. Avgiftstaket ligger just nu på 683 euro per år. För läkemedelskostnader finns det ett separat avgiftstak per kalenderår. År 2021 ligger taket på 579,78 euro. I fråga om resekostnader finns det en årlig självrisk på 300 euro.
Om en familjemedlem insjuknar i cancer, kan detta leda till en extra kostnadspost för resten av familjen och kan rentav få ekonomin att krascha. Hos många räcker pengarna inte för att betala boendekostnader och hälsovårdsutgifter.
– Även om familjens vardag i normala fall rullar på från en lönedag till nästa, har många överhuvudtaget inga pengar som de lägger undan och sparar för att klara överraskande situationer. Familjen kan ha haft ekonomiska svårigheter redan innan någon insjuknar, och sedan leder insjuknandet till att ekonomin kollapsar totalt. Många pensionärer kan vara tvungna att använda alla sina besparingar för att klara sig efter att de insjuknat. Vissa av dem har ingen som kan hjälpa till eller låna pengar, förklarar Häkkinen för att beskriva situationen.
Bidragsansökningar med koppling till ekonomiska svårigheter inkommer från medelålders personer och pensionärer, men även från unga barnfamiljer som har drabbats av cancer.
– Det finns unga familjer med små barn och bostadslån samt studielån att betala, och föräldrarna i familjen kanske fortfarande är föräldralediga. Ännu värre är det om coronapandemin inneburit att någon förlorat sin arbetsplats. I sådana fall är ju situationen helt hopplös, beskriver Taina Häkkinen.
Inte råd med bussbiljetter, mediciner eller mat
Enligt dem som svarat på enkäten ansöker man oftast om bidrag för att täcka in sjukhusvård eller avgifter för läkarvård, mediciner och resekostnader för resor till sjukhuset eller till något annat ställe för att få vård.
– Ibland är de berörda personernas situation så svår att de inte har pengar till bussbiljetter, mediciner eller mat. Vissa har inte hämtat ut sina mediciner överhuvudtaget på grund av bristen på pengar. En person kanske har bara några euro på sitt bankkonto och kan inte ta sig till strålbehandlingar, eftersom hen inte har råd med resekostnaderna.
Varje vecka får Cancerorganisationerna cirka 50 bidragsansökningar från olika håll i Finland.
– Från början var bidragen avsedda för patienternas rehabilitering och rekreation, men numera används de i huvudsak som stöd för utkomsten, berättar Häkkinen.
Cancern leder ofta till en härva av olika problem som är sammanlänkade och gör familjernas liv svårare på många olika sätt. På grundval av enkäten som riktades till socialarbetarna är problemen hos cancerdrabbade personer och deras familjer enligt beskrivningarna i bidragsansökningarna följande:
• Ekonomisk fattigdom (man har inte råd med mediciner, behandlingskostnader, resor för att få vård, mat).
• Arbetslöshet.
• Oro över barnen efter att den ena föräldern insjuknat.
• Obotligt sjuka cancerpatienters situation.
• Det kritiska läget för pensionärer med små inkomster.
• Svårigheter att betala av skulder.
• Psykiska problem.
Mer information:
Cancerorganisationernas rådgivningstjänst, chef Taina Häkkinen, tfn 050 411 5603, [email protected]
Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen, docent, medicine doktor, tfn 040 0818 910, [email protected]
Ekonomisk fattigdom i siffror
1. Vid cancersjukdomar som är svåra att behandla kan behandlingarna vara i rentav 12 månader. Under denna tid måste de cancerdrabbade ofta stanna utanför arbetslivet, vilket ruckar på många familjers ekonomi, i synnerhet bland ensamstående föräldrar.
2. Den årliga självriskandelen för resekostnader är 300 euro. Ibland kan de cancerdrabbades ekonomi vara så ansträngd att de inte klarar av att betala sina resor till cancerbehandlingarna.
3. Självriskandelen för läkemedel är 580 euro per år. Detta är ett stort belopp för familjer som redan från tidigare har ekonomiska svårigheter.
4. Kostnaden för ett dygn på en sjukhusavdelning i Finland är 48,90 euro. Ibland måste cancerpatienter tillbringa flera dagar per gång på en bäddavdelning och då blir de sammanlagda kostnaderna för vården på bäddavdelningen mångdubbla.
5. Kostnadstaket för hälsovården är 683 euro per år. En obotligt sjuk patient som får palliativ vård är tvungen att själv betala för sina behandlingar upp till detta belopp. Många vill inte vänta med att betala avgifterna så att arvingarna får betala dem efter deras bortgång.
6. Antalet ansökningar om ekonomiskt stöd som Cancerorganisationerna mottagit har nästan tiodubblats under de senaste tio åren. Genom bidrag kan Cancerstiftelsen ge konkret stöd till familjer som drabbats av en cancersjukdom.
7. Det sammanlagda bidragen som Cancerstiftelsen delar ut har nästan 13-dubblats under de senaste tio åren. Detta har vi donatorerna att tacka för. Med deras hjälp är det möjligt att stöda allt fler mindre bemedlade cancerfamiljer.