De donerade medlen som Cancerstiftelsen samlar in varje år används på många sätt för att främja projekt kring cancerforskning. I fjol fick Cancerstiftelsen sammanlagt 286 ansökningar och finansiering beviljades till 95 forskare eller forskningsgrupper.

Stiftelsen mottog 190 ansökningar om forskningsfinansiering, varav 24 var ansökningar om stora stipendier. Finansiering beviljades till 54 projekt, varav ett var ett stort stipendium på 450 000 euro. I kategorin doktorandstipendier inlämnades 96 ansökningar, och finansiering beviljades till 41 forskare.

Finansiering delades ut till ett sammanlagt belopp på jämnt 8 miljoner euro (vilket även inkluderar de resestipendier som delades ut på våren). Detta är mer än ifjol och en större summa än någonsin tidigare genom Cancerstiftelsens stipendiehistoria. Stiftelsen delar ut lika mycket stöd till grundforskning av cancer och till klinisk cancerforskning, dvs. sådan forskning som är inriktad på patienter. Stödbeloppen är lika stora uttryckt euro och mätt i antal projekt.

I år var den viktigaste ändringen jämfört med tidigare att andelen långfristig forskningsfinansiering ökade betydligt. Bland de finansierade projekten var enbart 4 st. ettåriga och de övriga 50 projekten var två- eller treåriga.

Rekordstort antal ansökningar och långsiktig finansiering

Cancerstiftelsen mottog igen en hel del ansökningar. Antalet var faktiskt lika stort som ifjol. Den största ändringen var det rekordstora antalet ansökningar om doktorandstipendier. Detta visar på potentialen hos den unga generationen av cancerforskare, men samtidigt är det en fingervisning om att behovet av finansiering ökar i framtiden. Det här framhäver än en gång betydelsen av privat forskningsfinansiering, som behövs för att upprätthålla vår högklassiga finländska cancerforskning.

“Vi är glada över det stora antalet ansökningar. Vi är också glada över att nivån på cancerforskningen är fortsatt hög, vilket vi bedömt på grundval av ansökningarna”, säger Cancerstiftelsens forskningschef Jarmo Wahlfors.

“Det är också betydande att vi äntligen kan utöka andelen långsiktiga stipendier betydligt. Även om andelen finansierade projekt sjönk något, till en knapp tredjedel av antalet ansökningar, är största delen av de beviljade stipendierna nu 2- eller 3-åriga. Detta gör situationen lättare för många forskare och ökar finansieringens verkningsfullhet. Om forskningsfinansieringen är mer förutsebar och om forskarna inte varje år behöver oroa sig för att finansieringen kanske tar slut, kan de koncentrera sig på det viktigaste, nämligen cancerforskning, istället för att hålla på med ansökningscirkusen. Med en säkrare finansieringsgrund är det alltid enklare att vara modig, ta innovativa forskningsinitiativ och gå vidare mot genombrott för att besegra kampen mot cancer”, konstaterar Wahlfors.

Med de donerade medlen som Cancerstiftelsen årligen samlar in har stiftelsen på många sätt främjat projekt kring cancerforskning. Den största finansieringspotten riktades åter till sådan forskning som inte är kopplad till någon särskild cancerform. Detta skapar en grund för framtida genombrott och effektiva behandlingsformer, vilket innebär att det till slut gagnar alla cancerdrabbade.

Stort stipendium för forskning av äggstockscancer

Ett treårigt stort stipendium på 450 000 euro beviljades till docent Anna Vähärautio (vid Helsingfors universitet) för ett forskningsprojekt som handlade om att utreda den stressrelaterade resistensdynamiken för att förbättra behandlingssvaren vid äggstockscancer (”Stressin aiheuttaman resistenssidynamiikan selvittäminen hoitovasteen palauttamiseksi munasarjasyövässä”).

Vid äggstockscancer utvecklar tumörerna ofta resistens mot de behandlingar som används, så som cytostatika. Inom ramen för detta projekt undersöker man hur de stressupplevelser som cellerna tidigare har utsatts för vid äggstockscancer påverkar deras kapacitet att klara av behandlingarna. Detta kan man göra med hjälp av en ny metod där man kan följa med de enskilda cancercellernas ”resa” mot motståndskraft. Här kan man också identifiera hur cellernas beredskap före behandlingarna hjälper cellerna att anpassa sig och överleva. Cellernas resa följs upp i små minitumörer som kommer från patienter och som kultiverats vidare i ett laboratorium. Med hjälp av dessa tumörer letar man också efter metoder för att förhindra uppkomsten av resistens genom kombinationsbehandlingar som inleds vid rätt tidpunkt.

“Vi är verkligt tacksamma över Cancerstiftelsens finansiering, eftersom den ger oss möjlighet att få en bättre förståelse för hur resistens uppkommer. Endast genom forskning kan vi få effektivare cancerbehandlingar i framtiden”, säger Vähärautio.

Flera betydande stipendier

Vid sidan om det stora stipendiet utdelades en stor mängd betydande 3-åriga bidrag för forskningsfinansiering. Beloppen varierade mellan 180 000 och 375 000 euro. I dessa projekt bedrivs grundforskning om cancer, och dessutom prostata-, bröst- och tarmcancer samt leukemi. I år beviljades även betydande stipendier för forskning av cancer hos barn.

Stipendier beviljades för exempelvis följande forskningsprojekt:

• ett treårigt stipendium på 375 000 euro: biträdande professor Heidi Haikala (Helsingfors universitet), för studien om immunbehandlingars spatiala resistensmekanismer vid lungcancer (”Immuunihoitojen spatiaaliset vastustusmekanismit keuhkosyövässä”).
• ett treårigt stipendium på 300 000 euro: professor Satu Mustjoki (Helsingfors universitet), för studien om effektivisering av immunterapi mot cancer genom nya läkemedelskombinationer (”Syövän immunoterapian tehostaminen uusilla lääkeyhdistelmillä”).
• ett treårigt stipendium på 180 000 euro: professor Kirsi Jahnukainen (HUS Barnkliniken) för studien om validering av och praktisk tillämpbarhet hos prognosverktyg för sena biverkningar hos barnpatienter med cancer, baserat på kliniska riskfaktorer (”Kliinisiin riskitekijöihin perustuvien lapsisyöpäpotilaan myöhäisvaikutusten ennustetyökalujen validointi ja käytännön sovellettavuus”.

Fotograf: Eeva Anundi

Suomalaisin lahjoitusvaroin toimiva Syöpäsäätiö tukee syöpään sairastuneita ja heidän läheisiään sekä rahoittaa syöpätutkimusta, jotta kenenkään ei enää tarvitsisi menehtyä syöpään. Syöpäsäätiö on merkittävin yksityinen syöpätutkimuksen tukija Suomessa. Syöpäsäätiö muodostaa yhdessä Suomen Syöpäyhdistyksen ja Suomen Syöpärekisterin kanssa Syöpäjärjestöt.