Min berättelse

Äntligen får Saaga vara frisk och njuta av julen

Saaga Niininen drabbades av leukemi då hon var två år gammal, men hennes behandlingar var effektiva och hon växte upp och blev en ivrig förstaklassist. Mamman Tiiu Niininen är tacksam över de moderna cancerbehandlingsmetoderna, som på sin tid också skulle ha kunnat rädda hennes egen mormor och mamma.

Julen har alltid varit en skojig tid i familjen Niininen, men tvååriga Saagas sjukdomsspiral gjorde stämningen dämpad inför den efterlängtade högtiden. Mamman Tiiu Niininen, som har arbetat som närvårdare, anade att allt inte stod rätt till.

Antibiotikakurerna hjälpte inte längre mot dotterns angina. Då pappan kittlade Saaga och försökte roa henne, låg hon bara stilla på soffan och verkade apatisk.

Efter julen bestämde sig Tiiu för att ta Saaga till laboratoriet för blodprover. Där började det visa sig hur allt verkligen låg till. Senare stod det klart att Saaga hade drabbats av barnleukemi.

– På något sätt vill jag hellre tala om leukemi än cancer. Det känns som om cancer och barn inte hör ihop i samma mening, säger Tiiu Niininen.

“Den första natten var den mest dramatiska. Jag tänkte att vi inte kommer att klara det här.”

Den lilla kroppen tankades full med bestrålat blod

Saagas hemoglobinnivåer var så låga att man inte ens kunde mäta dem ordentligt. Hon skickades vidare i ilfart för ytterligare undersökningar i Lahtis.

Sjukskötaren försökte lugna dem och sade att det säkert inte är något allvarligt. Läkaren berättade att de ännu skulle ta ett par blodprover till. Saaga måste stanna i Lahtis över natten, eftersom hennes lilla kropp tankades full med bestrålat blod.

Mamman var väldigt oroad, också eftersom lillebror Sampo var bara tre månader gammal.
– Den första natten var den mest dramatiska. Jag tänkte att vi inte kommer att klara det här, och Sampo får ju ingen uppmärksamhet alls.

Situationen var så allvarlig att Saaga fick åka vidare till Tammerfors universitets centralsjukhus. Där tillbringade hon sedan en månad till.

Niininen säger att även om leukemidiagnosen som dottern fick i Tammerfors var en chock, så var det ändå startskottet för en ny fas.
– Det sägs att kunskap ökar smärtan. Men jag är inte av samma åsikt. Jag tycker att det var en lättnad att äntligen få veta vad det handlade om.

Fick vård snabbt

Till en början hade Saaga två alternativa diagnoser: antingen leukemi eller kronisk anemi. Läkaren överraskade dem med att säga att leukemi rentav vore det bättre alternativet. Med de nuvarande behandlingsmetoderna är den procentuella överlevnadssiffran närmare 100.

Ungefär en tredjedel av cancerfallen hos barn är leukemi. Prognosen för tillfrisknande är god vid akut leukemi så som Saaga hade. Cirka 80–90 procent tillfrisknar varaktigt.

Läkarna förde omedelbart in en central venkateter i Saagas ven, även om leukemidiagnosen inte ännu hade bekräftats. Efter att familjen fick det slutliga beskedet inleddes cytostatikabehandlingarna följande dag.

– Först blev vi oroade över behandlingarnas biverkningar, då hennes hår började falla av och ansiktet förändrades och blev så svullet på grund av kortisonet att vi nästan inte kände igen henne.

Vardagslunken på sjukhuset

Vardagen på sjukhuset började snabbt ta form. För familjen Niininen var det tur i oturen att Saaga insjuknade före tiden med covid. Familjemedlemmarna fick bo i en övernattningslägenhet som hade byggts nära sjukhuset.

– Intressant nog kändes det tryggt och var nästan som hemma, även om vi vistades i en sjukhusliknande miljö. Skötarna var alldeles utmärkta och bidrog till att skapa en bra stämning.

Behandlingarna gjorde Saaga ibland väldigt orkeslös, och hemmavistelserna behövde hon för att återhämta sig. Under behandlingarna fick Saaga till råga på allt tre bukspottkörtelinflammationer, men hennes lilla kropp klarade av det.

Tillfrisknandet kom närmare för varje dag som gick.

– Även den minsta lilla smäll kunde ge henne blåmärken på huden. Då hon gick såg vi att hon hade ont i både märg och ben.

Tiiu Niininen är tacksam över hur personalen på sjukhuset piggar upp de sjukdomsdrabbade barnen.

– Det kändes som om hon oberoende av årstid fick en massa gåvor och alla möjliga trevliga överraskningar. De hade exempelvis sjukhusclowner och annat motsvarande.

Förebyggande terapi

Under behandlingsperioderna tittade Tiiu Niininen ofta på alla apparater. Många av dem hade donerats till sjukhuset. Hon hörde om Cancerstiftelsen, som stöder finländsk cancerforskning.

– Det är jättebra att Cancerstiftelsen ökar medvetenheten om olika cancerformer, säger Niininen.

Hon är mycket imponerad över finländska cancerbehandlingar och yrkeskompetensen hos läkarna som specialiserat sig på detta område. En av de läkare som behandlade Saaga var Olli Lohi, som är specialiserad på hematologi och onkologi hos barn, och är en framstående forskare även på internationell nivå.

– Några gånger var vår egen läkare borta, till exempel på arbetsresor i USA för att bedriva forskning. Då kom jag att tänka på att vi faktiskt är i goda händer.

Tiius mormor dog i bröstcancer. Men som 16-åring upplevde hon ett ännu hårdare bakslag, då hennes mamma gick bort på grund av lymfom.
Niininen har många gånger tänkt att om behandlingsmetoderna på den tiden hade varit på nuvarande nivå, så hade hennes mamma och mormor kunnat klara sig.


Har du redan läst?

Cancerforskaren och biträdande överläkaren Artturi Mäkinen ser framtiden som hoppfull. Glädje, sorg och hopp är en del av arbetet. Läs varför julen är en särskild tid för honom.

En hjärntumör utgjorde startskottet för en personlig revolution hos Laura. Då hon ville prata om sina värsta rädslor fick hon ett oförstående bemötande överallt. Trots detta beslutade hon sig för att ta reda på vad som finns bortom rädslan. Läs Laura Annalas berättelse.


Ge liv i gåva.

Stöd dem som drabbats av cancer och donera
till Cancerstiftelsens julinsamling.